Sitter och nattsuddar för ovanlighetens skull. Jag är verkligen ingen nattuggla, snarare en morgontupp. Kuckeliku klockan är fem. Min dotter har missuppfattat att det är sju och inte fem man ska vakna. Pjuh :).
Moment 2 är nu inlämnat och fullbordat, hoppas jag. Nu väntas bara ett betyg på det.
Jag twittrar fortfarande även om det blir mer och mer sporadiskt. Jag använder inte hashtaggen då jag känner mig ensam om att ta igen det momentet. Hittills tycker jag twitterformatet är skoj, men eftersom jag inte har några jag känner som twittrar tycker jag egentligen det är roligast att bara gå in och kolla läget.
Mitt nästa steg för att fullfölja denna kurs är att skriva klart rapporten för moment 3 A, wikipedia samt moment 3 C reflektioner om kursen och dess innehåll.
Utöver detta ska jag försöka mig på att göra en hemsida i en annan kurs och hinna med den kursen jag faktiskt läser i höst, statistik 15 hp. Hur får man tiden att räcka till och vart kan man beställa mer tålamod?
Nattinatti gott folk
fredag 30 september 2011
Moment 2 - Du och jag en del i sociala nätverk
Sociala medier kan ses som ett verktyg för kommunikation som i sin tur stödjer kommunikation inom sociala nätverk. För att kommunicera skapas individuella profilsidor med information om exempelvis födelsedag, kön, religion, politik, hemstad, favoritfilm/-bok och fritidsintressen. Foton, videoklipp och musikfiler kan också delges på profilsidorna. Även appar och spel i olika former är funktioner som kan ses återfinnas där. Med hjälp av profilsidorna kan vi (användare) finna varandra och delta i listor som användare av systemet och på så sätt dela data. De kan vara redan kända eller okända ”vänner”. Genom att acceptera varandras vänförfrågningar skapar vi nätverk tillsammans genom att göra vänlistor. Det är en pågående process som sällen blir färdig. (Landsberg; 2010; Ofcom, 2008; Simpson, 2008)
Lipford (2008) ser just detta, att kunna kommunicera med både redan kända vänner och personer kända endast via nätsidor, som en förmån med att nyttja sociala nätverks sidor. Samtidigt poängterar han risken för oss att dela med oss av personlig data, vilket är ett sändigt återkommande problem med sociala nätverksidor. Simpson (2008) framhäver problematiken i att dela med sig av information på olika nätverkssidor i förtroende till de som ansvarar för sidan men även andra användare. Finns den tilliten och kan vi verkligen lita på främlingar? Privacy paradox innebär att användare uttrycker sina tankar och beteende på internet som sedan företag och myndigheter utnyttjar för att samla dataregister. Exempelvis kan butiker eller kreditkortsföretag samla data om kunders handelsvanor. Det är en enorm mängd information som webbsidor kan ha om, oss, sina användare. Information som gör deras marknadsföring pricksäker utifrån demografi och intressen (Ofcom, 2008). Positivt för företag och myndigheter kan alltså vara att samla in värdefull information, men också möjligheten att effektivt sprida och uppdatera information av olika slag (Landsberg).
Många webbsidor har olika sätt att erbjuda oss säkerhet. Facebook har exempelvis förinställda inställningar för vem data är tillgänglig. Vi kan välja om vår data ska vara tillgänglig för bara för våra vänner, våra vänner och vänners vänner eller människor i samma nätverk och vänner. Detta kräver dock kunskap och medvetenhet från oss att kunna ställa in tillgängligheten, vilket kan vara svårt. (Simpson 2008) Detta är dock användares eget ansvar (Lipford, 2008).
En negativ aspekt med att synas på Facebook kan vara konflikten i att använda Facebook personligt eller i jobb. Syftet i användandet kan krocka då exempelvis vår kollega, anställda eller chef vill bli ”facebook-vänner”. Det kan vara svårt att säga nej till en vänförfrågan, men om vi accepterar synliggörs personlig data som man kanske inte passar sig i jobbsammanhang. (Light, 2008)
Trots negativa sidor och risker är sociala nätverkssidor populärare än någonsin. Drivkrafterna för sociala medier kan framställas som följer. För det första har i många fall nätverk stor betydelse, exempelvis kan snabba och precisa svar fås på frågor som ”Vem vet någon som kan hjälpa mig?” eller ” Vem kan jag fråga för att få korrekt information?”. Betydelsen för nätverk gör sociala medier till ett effektivt verktyg för att kunna kommunicera. Sociala mediers tillgänglighet och möjlighet till multimedia är även väsentlig i sammanhanget. Detta verktyg kan uppfattas som enkelt och självklart för många användare, men kan även vara en utmaning eller ett hinder för andra användare. (Landsbergen, 2010) Syftet till användandet avgör hur privatpersoner, företag och organisationer samt myndigheter deltar på olika nätverkssidor.
Fördelen att dela information och att söka upp varandra och den medförda risken att inte kunna kontrollera vem som ser informationen är gränslandet för vart det positiva och negativa med sociala nätverkssidor möts (Ofcom, 2008).
Liksom skrevs i inledningen är uppbyggnaden av sociala nätverk på nätverksidor och sociala medier en pågående process som sällen blir färdig och kommer ständigt utvecklas. Funktioner för att hitta varandra och kommunicera uppdateras stup i ett, likaså säkerheten vid användandet av dessa. Jag ser sociala nätverk via nätverkssidor och sociala medier som en arena där i stort sett alla som vill kan delta och det är bara upp till en själv att hänga med i utvecklingen, dock tycker jag det är viktigt att ibland stanna upp och fråga sig vilka konsekvenser ens deltagande kan få. Det är sammanfattningsvis tänkvärt att fundera på i vilka sammanhang vi är aktiv och syns. Detta oavsett man är privatperson, ett företag eller myndighet.
Lipford (2008) ser just detta, att kunna kommunicera med både redan kända vänner och personer kända endast via nätsidor, som en förmån med att nyttja sociala nätverks sidor. Samtidigt poängterar han risken för oss att dela med oss av personlig data, vilket är ett sändigt återkommande problem med sociala nätverksidor. Simpson (2008) framhäver problematiken i att dela med sig av information på olika nätverkssidor i förtroende till de som ansvarar för sidan men även andra användare. Finns den tilliten och kan vi verkligen lita på främlingar? Privacy paradox innebär att användare uttrycker sina tankar och beteende på internet som sedan företag och myndigheter utnyttjar för att samla dataregister. Exempelvis kan butiker eller kreditkortsföretag samla data om kunders handelsvanor. Det är en enorm mängd information som webbsidor kan ha om, oss, sina användare. Information som gör deras marknadsföring pricksäker utifrån demografi och intressen (Ofcom, 2008). Positivt för företag och myndigheter kan alltså vara att samla in värdefull information, men också möjligheten att effektivt sprida och uppdatera information av olika slag (Landsberg).
Många webbsidor har olika sätt att erbjuda oss säkerhet. Facebook har exempelvis förinställda inställningar för vem data är tillgänglig. Vi kan välja om vår data ska vara tillgänglig för bara för våra vänner, våra vänner och vänners vänner eller människor i samma nätverk och vänner. Detta kräver dock kunskap och medvetenhet från oss att kunna ställa in tillgängligheten, vilket kan vara svårt. (Simpson 2008) Detta är dock användares eget ansvar (Lipford, 2008).
En negativ aspekt med att synas på Facebook kan vara konflikten i att använda Facebook personligt eller i jobb. Syftet i användandet kan krocka då exempelvis vår kollega, anställda eller chef vill bli ”facebook-vänner”. Det kan vara svårt att säga nej till en vänförfrågan, men om vi accepterar synliggörs personlig data som man kanske inte passar sig i jobbsammanhang. (Light, 2008)
Trots negativa sidor och risker är sociala nätverkssidor populärare än någonsin. Drivkrafterna för sociala medier kan framställas som följer. För det första har i många fall nätverk stor betydelse, exempelvis kan snabba och precisa svar fås på frågor som ”Vem vet någon som kan hjälpa mig?” eller ” Vem kan jag fråga för att få korrekt information?”. Betydelsen för nätverk gör sociala medier till ett effektivt verktyg för att kunna kommunicera. Sociala mediers tillgänglighet och möjlighet till multimedia är även väsentlig i sammanhanget. Detta verktyg kan uppfattas som enkelt och självklart för många användare, men kan även vara en utmaning eller ett hinder för andra användare. (Landsbergen, 2010) Syftet till användandet avgör hur privatpersoner, företag och organisationer samt myndigheter deltar på olika nätverkssidor.
Fördelen att dela information och att söka upp varandra och den medförda risken att inte kunna kontrollera vem som ser informationen är gränslandet för vart det positiva och negativa med sociala nätverkssidor möts (Ofcom, 2008).
Liksom skrevs i inledningen är uppbyggnaden av sociala nätverk på nätverksidor och sociala medier en pågående process som sällen blir färdig och kommer ständigt utvecklas. Funktioner för att hitta varandra och kommunicera uppdateras stup i ett, likaså säkerheten vid användandet av dessa. Jag ser sociala nätverk via nätverkssidor och sociala medier som en arena där i stort sett alla som vill kan delta och det är bara upp till en själv att hänga med i utvecklingen, dock tycker jag det är viktigt att ibland stanna upp och fråga sig vilka konsekvenser ens deltagande kan få. Det är sammanfattningsvis tänkvärt att fundera på i vilka sammanhang vi är aktiv och syns. Detta oavsett man är privatperson, ett företag eller myndighet.
lördag 10 september 2011
Den 1:a mars blev jag mamma till en Saga. Hon tog all min tid och uppmärksamhet. Nu sex månader senare har jag börjat komma ikapp med exempelvis studierna. Jag har som målsättning att fullfölja kursen och göra de moment jag missat.
Jag håller på och skriver moment 2, snart klar.
Ikväll startade jag ett twitterkonto; http://twitter.com/Rinafinastina. Jag använde även hashtagen #w2kurs, men eftersom jag är sent ute hittade jag inga fler twitter med denna hashtagen. Är det någon mer som är sent ute och har för avsikt att twittra?
Till sist har jag gjort två ändringar på wikipedia. Det ena är på ämnet Solberga och det andra Web 2.0. Kan någon hitta något märkligt?
Det var allt för mig ikväll. Jag uppdaterar snart igen och tveka inte att höra av dig om du också hamnat i en liknande situation och håller på att ta igen missade moment på kursen.
Nattanatti
Jag håller på och skriver moment 2, snart klar.
Ikväll startade jag ett twitterkonto; http://twitter.com/Rinafinastina. Jag använde även hashtagen #w2kurs, men eftersom jag är sent ute hittade jag inga fler twitter med denna hashtagen. Är det någon mer som är sent ute och har för avsikt att twittra?
Till sist har jag gjort två ändringar på wikipedia. Det ena är på ämnet Solberga och det andra Web 2.0. Kan någon hitta något märkligt?
Det var allt för mig ikväll. Jag uppdaterar snart igen och tveka inte att höra av dig om du också hamnat i en liknande situation och håller på att ta igen missade moment på kursen.
Nattanatti
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)